Usch!

Ta inte åt dig, de vet inte vad som ligger bakom ditt beslut!

Jag har fått ett nytt tankesätt efter min op.  Jag har kommit på att de som är elaka om andras livsavgörande val själva är rädda för att göra förändringar och därför har åsikter om det de inte känner till. Samma sak de som senare snackar skit, dem har jag börjat tacka för komplimangen att jag tydligen är så intressant att jag måste diskuteras även när jag inte är närvarande:) Den senaste som snackade skit om mig och min op fick ett sms med tack för komplimangen + att det var kul att kunna stå till tjänst som samtalsämne;p När han några veckor senare ringde och frågade om jag bjöd på kaffe så frågade jag bara om han hade slut på samtalsämnen igen, då fick jag luren i örat och sen har jag inte hört något mer Såna människor klarar man sig utan

Styrkekram

Det är bara att jag förväntade mig iallafall en liten förståelse från folk inom vården… Jag jobbar på Vårdcentralen!!! Jag vet att man ska skita i dom… Men det sårar ändå! :( De tycker sig veta allt om operationen för att de är sjuksköterskor… Men de tänker inte på att de som söker hjälp hos dem är ju de som har fått komplikationer. De ser ju aldrig alla det går bra för… Hur eller hur så borde de acceptera Mitt beslut!!!

Folk som beter sig som skit finns det över allt. Synd att deras beteende ska såra så… Men förhoppningsvis stärker detta dig, även om det känns jobbigt nu.

Jag tror att de som pratar mest skit är svaga och osäkra personer. De vet egentligen ingenting, men vill visa sig pålästa och kunniga. De vill framhäva sig själva som något bättre än vad de egentligen är.

Jag håller med dig: folk som jobbar på vårdcentralen borde vara mer förstående och pålästa. Och förstår de inte dina syften till varför du valt denna väg, så borde de fråga dig och inte ifrågasätta bara. Man väljer inte operation för att det är kul att lägga sig på operationsbordet…

Självklart sårar det! Något oerhört! Men försök att inte ge dem tillfredställelsen med att lyckas trycka ner dig. Iaf inte så de ser det. Försök att vara stark utåt även om du lider inuti när du möter dessa, rent ut sagt, idioter.

Du gör iaf något som du känner kommer förbättra ditt liv, men tyvärr genomförs inte lobotomi mot idioti som vissa människor skulle behöva… *usch nu var jag elak.. eller inte*

Min lillasyster är uska hemma i min gamla hemstad och hon var den som blev gladast för min skull när jag bade tagit mitt beslut. Hon tycker att det är jättebra för oss som inte klarar av att gå ned på egen hand. Det är den inställningen all vårdpersonal (och alla andra) skulle ha i en perfekt värld.

Så länge du känner att du tagit rätt beslut så ÄR det rätt beslut, det ska ingen annan behöva ha synpunkter på tycker jag.

Dina arbetskamrater borde skämmas!

Kram

Håller fullkomligt med ovanstående talare …. och dem inom vrden kan faktiskt vara de värsta, sen att personen jag snackade med både är tjock och röker och inte vill ta hjälp av någonting (det finns ju något nytt sluta röka piller) Som hon uttryckte det - Jag vill klara det själv…. då anser jag också att det bara är lobotomi som fattas… har man inte klarat det och man fyllt 50 och inte vill ha hjälp… oj oj oj. Det jag fick höra var passa dig för tarmvred och en massa saker… med en ganska sur min dessutom.

Men vi är många modiga… många som tar vårt eget ansvar för oss själva…

Idag åt jag en middag, köttfärspaj. för första gången utan att må illa.

Jippie och HEJA OSS

STOR styrkekram till dig och alla andra här :)

Kram

Tina

Folk som inte kan förändra sina egna liv tenderar att dra ner andra i samma träsk. Om någon bestämmer sig för att göra något kommer det alltid någon som inte tar tag i sitt liv och gnäller på alla försök till en bättre framtid. Det kan liknas med krabbor i en hink. Om en försöker ta sig ur kommer de andra genast att dra ner denna. http://www.wisegeek.com/what-is-the-crab-mentality.htm

Ta inte åt dig, du gör helt rätt i att göra en stor förändring i ditt liv, dina kollegor borde stötta och uppmuntra istället för att gnälla. Lycka till med din operation, det kommer gå finfint! 

Usch och fy för såna människor! Skulle kunna säga några väl valde ord om sådana!

Jag vet att det inte är lätt, men försök att skaka av dig det. Hade en jobbig period då min bästa vän som dessutom är barndomsvän reagerade på samma sätt mot mig när jag berättade om min. Trotts att hon har sett som jag har kämpat mot min övervikt alla dessa år.

Detta är en tid där man får "sålla" bland sina vänner och då man inser vilka som faktiskt är dem riktiga stjärnorna.

Strunta i dina arbetskamrater och kämpa på och lägg energien på dem som faktiskt bryr sig om dig och är glad för den skull. Såna som beter sig på det sättet är inte värt mödan och absolut inte värda din uppmärksamhet och energie.

Lycka till med allt nu!

Tack alla för snälla kommentarer och ert stöd!
Inget de säger kommer att få mig att ändra mig om operation… och jag Vet att jag inte ska ta åt mig… men det är svårt! :(

Idag fortsatte det… med hon som sa mest elakt igår! (Hon som sa att jag var psykiskt ostabil var inte där idag, är sällan där… och hon som viskade utanför dörren har inte sagt något elakt rakt ut… utan det är En person som vräkt ur sig det mesta.) Och så vill jag påpeka igen att detta inte gäller alla på jobbet… utan vissa stolpskott! Jag fick idag tex Otroligt fint stöd från en läkare!
Ja iallafall… idag fortsatte det… jag fick höra att jag åt fel på lunchen tex… (jag åt färdigmat för att jag igår var för ledsen och för slut för att orka laga mat)… jag förde då in samtalet på operation och det som skedde igår, för jag ville vara vuxen och ta det face to face. Då fortsätter människan… När jag att sa om man har åsikter om operation och vill tala om det kan man ju tex varna för saker som tarmvred eller likande komplikationer, man behöver ju inte säga att personen kommer bli äcklig av hängande hud… eller prata om nån annan som varit sååå duktig på att gå ner i vikt!! Men hon sa ändå rakt upp i ansiktet nu idag att jo det behöver du veta typ. Jag blev ledsen (typiskt att man ska ha problem med att hålla tårarna och känslorna tillbaka) men hon fortsatte ändå… och då sa faktiskt en annan arbetskamrat (som som viskade igår) till henne att sluta och låta mig vara ifred! (TACK!!)

Jag gick iväg och gick in på ett rum och pratade med en nära vän som också jobbar där… (Det var lunchrast vill jag tillägga) Efter en stund kommer hon som jag tjafsat med in i rummet och höjer rösten och tycker att jag ska lägga av nu… att jag är känslig och larvig och att det är dags att lägga ner! (?)

Sen när vi pratar inför en läkare så börjar hon Neka till saker jag säger att hon sagt… som att jag stod och ljög om det?! Jag hade iallafall sedan ett jättebra samtal enskilt med den läkaren, som sa mycket bra saker och som stöttar mig!

Det var ändå lugnt på eftermiddagen på jobbet så de andra tyckte sen att jag skulle gå hem för dagen… så det gjorde jag… skönt, det behövde jag! Lugna ner mig… skaka av mig… skriva av mig… Läsa era snälla kommentarer och prata med min underbara familj!

Tack alla, ni är så gulliga

/Carin

Det är inge vidare snällt. Men ge dom inget at prata om. Strunta i att mata dom med information. Berätta inget. Så länge som du pratar om detta så kommer dom att fortsätta att kränka dig.

Tagit bort inlägget på min blogg nu… så man inte får skit för det me, eller råkar illa ut!

Ja du läste ju i inläggen ovan att det är nu man ser vilka som är ens vänner… själv är jag en riktig fegis och har mörkat till nästan alla.

Lärde mig av min lilla näsbränna.

Men du är av den modiga sortens människor, du har säkert banat väg för många, så sträck på dig… Du är en modig människa :)

Men hur många man än får tummen upp för blir man lika ledsen när någon är taskig, tänk om man kunde glädjas mer åt de positiva sakerna…. Det skall jag försöka bli bra på..ler … Att få det negativa att rinna av och omhulda alla positiva grejer vad det än gäller.

Kram
Tina

Stackare!

Fast egentligen tycker jag nog mest synd om den elaka människan. Hon måste må så otroligt dåligt själv eftersom hon kan bete sig så mot dig. Du kanske skulle försöka (hur svårt det än är) att försöka kontra när hon börjar och fråga hur hon mår? Självklart kommer hon då att säja att hon mår bra men då är det bara att svara att hon uppenbarligen inte gör det, nedvärderar man någon på det sätt hon gör så mår man inte bra. Hon kanske skulle söka psykologhjälp?

Usch jag känner mig så elak när någon beter sig på det sättet så jag önskar jag mötte människan öga mot öga.. Eller kanske inte, jag skulle nog ge henne en omgång då:p Jag har väldigt svårt att bli arg men när nån nedvärderar och är elak på det där sättet så går jag igång på alla 8.

Stå på dig och var stolt över dig själv!

Kram