Hej!

Jag gick till min husläkare, som för övrigt är kanon bra.

Jag har nog använt alla metoder som går..typ svält, pulver, GI, LCHF, viktväktarna (fast inte med betalande medlemskap) osv.

Jag har inte gjort OP än, men ska få göra i höst. Jag sökte för remiss hos husläkaren i november 2012 och första besöket blev redan efter ca 1 månad.

Jag har hört att mitt landsting ska vara bra och har stor erfarenhet av lyckade OP så jag skulle nog valt att vänta om det hade behövts. Men ca 10 månader tycker jag är ok att vänta på OP. Man har ju en hel del att fundera på, samt att livet blir totalt förändrat efter OP så det kan nog vara bra med lite "betänketid" trots allt.

Lycka till!

Min husläkare skrev en remiss åt mig.

Allt. Verkligen allt. Jag tror att lite beroende på hur gammal man är ska man fundera en extra gång, om man är rätt ung. Och om ens BMI inte är väldigt högt. Naturligtvis så väljer man själv, och känns OP som enda alternativet så är det ju så. Däremot har jag tyvärr stött på rätt många väldigt unga människor med BMI ungefär 36, som bestämt sig för en OP utan att förstå vilket fruktansvärt arbete som väntar en. Jag har varit OP:ad sedan i mars och jag ångrar det inte ett dyft däremot kan jag inte påstå att det varit en rolig resa. Flyt i sex veckor knäckte mig totalt, jag åt inte på fyra dygn en sväng och spydde upp väldigt mycket av det jag försökte äta. Efter OP hade jag fem veckor där jag spydde upp nästan allt jag åt, och naturligtvis mådde jag pga det som rena rama helvetet. Det var rätt beslut, absolut, men det är verkligen hårt och man måste vara beredd på att få kämpa resten av livet. För vissa går det enklare för andra inte. Sedan är det extremt viktigt att man ä 100% på det klara med varför man väger som man gör. Har man inte kommit underfund med det och accepterat det så kan en operation tyvärr vara bortkastad.

Remissen skickades i april 2012, jag minns inte när jag hade alla möten, tror det dröjde till september? Nåt sånt. I november hade jag invägning och det bestämdes hur länge jag skulle flyta. 6:e februari började jag flyta och 20:e mars var det OP.

Jag väntade. Ville inte stressa fram något, utan tyckte det var nyttigt för mig att få extra tid att vänja mig vid tanken. Mitt liv har ju förändrats till 100% på alla sätt och vis, och det har tagit tid att vänja sig.

För övrigt är jag 25 år gammal (eller ok, om åtta dagar) och hade BMI 52 vid invägningen i november. Så jag hade en fruktansvärd övervikt och hade förmodligen inte blivit mycket äldre än 30-40 innan jag dog av min fetma. Jag har även asperger syndrom som har både hjälpt och stjälpt, skulle jag vilja påstå.

Tack för ett välformulerat svar! :) Jag uppskattar verkligen varningarna. Det sätter tankarna i rörelse.

Jag har varit kraftigt överviktig i 10 år, lite mer. Och det har satt sig så hårt på mig att "DU KAN INTE BANTA" att jag helt enkelt har gett upp på idén att bli en normal människa med normal funktionsförmåga. Mina leder pajar ihop av min vikt, och min läkare har alltid sagt till mig "du måste gå ner i vikt, du kommer att förstöra dina leder till ingen återvändo".

Och här sitter jag, och tycker egentligen inte att jag är överviktig nog för OP, men hittar ingen annan utväg.

Jag är 100% insatt i vad som krävs av mig för att sen gå ner i vikt och hålla den. Jag har också hört alla mardrömshistorier. Och ändå lyfter jag inte ens på ögonbrynen. För mig vore det värt det. Värt att kunna gå till ICA utan att ligga i smärta när jag kommer hem, kunna ha på mig normala kläder, kanske börja rida igen, umgås med mina vänner som en normal tjej.

Ja men då så!

Jag vill liksom klargöra att jag inte på något sätt försökte övertala dig att inte göra en OP. Men eftersom det är en så vansinnigt stor grej så skadar det ju inte att man tänker efter en extra gång! :)

Precis, det är en enorm sak som man inte bara gör och sen inte låtsas om :) Det är ett livsbeslut.

Jag pratade med vårdcentralen, och blev utskälld för att jag är lat O_O

På fullaste allvar förolämpade mig sköterskan i telefonen och sa mer eller mindre "Men va? Snacka vikt? Nej, det kan jag inte ge dig någon läkartid för. Du kan på sin höjd få prata med vår dietist, så får han lära dig att motionera och äta rätt".

Det hon inte vet är att jag redan gått hos denna dietisten och två olika sjukgymnaster de senaste 3 åren utan större framgång.

Så med gråten i halsen tackade jag för mig, och har sen dess inte gjort något mer. Dax för Egenremiss?

Ring igen och säg inte varför du vill träffa läkare. De kan inte kräva att du ska ge en anledning. Säg att det är privat eller nåt. Receptionister kan ofta ha dålig koll på sånt där. Riktigt dålig stil.

#7

Jag gjorde det, och hon sa att hon inte vet vilken läkare hon ska skicka mig till om hon inte vet vad som är problemet. Jag fick då förklara att jag behöver gå ner i vikt och vill diskutera det med en läkare.

Jag hör runt lite nu med andra tjejer i stan som opererats, och frågar vilken läkare de träffade. Så kan jag fråga om honom/henne personligen i så fall :) Men de har än så länge inte haft tid att svara mig.

Säg att du vill diskutera din vikt för du tror att det finns ett medicinskt fel till varför du inte går ner i vikt. Och var stenhård. Ge dig inte.

#9

Tack :)

Ja, då jag har reumatism (och fått cellgifter och diverse annat skit för det) så har jag ju papper på att jag har en medicinsk anledning. Jag kan inte motionera.

Jag ska prova igen. Tack.

Gör det! Tycker definitivt inte att du ska låta dig avskräckas! Du har rätt till att få en läkartid.

Jag rekommenderar dig till att skriva en Egenremiss, det gjorde jag, och nu i höst ska jag opereras i Ljungby.

Jag är också ung, 25 år, med BMI strax över 35.

Skriv gärna privat till mig om du vill ha mer hjälp.

Kram

Jag gick till vårdcentralen här i södra Sthlm och läkaren tog vikt,längd och blodprover sen skickade hon remiss. Det här var i våras, tror det var maj.  Efter mindre än 1 mån (juni) fick jag svar från Ersta att de mottagit remissen. Nu i början av augusti kom kallelsen till info-möte i slutet av augusti på Ersta sen läkarbesök på kirurgen i september. Jag har bmi 39, är 36 år och har vart med i pulvergrupp på sjukhus, köpt gymkort, vart med i viktväktarna och kört efter tallriksmodellen, men som sagt något kraftfullare behövs för att man ska gå ner tillräckligt mycket och behålla viktnedgången. Jag har ingen diabetes, högt blodtryck m.m Däremot har jag ledvärk till och från, med stelhet på morgonen, men det går i perioder. Har aldrig fått det diagnostiserat mer än att de säger att man väger för mycket. Lycka till

Jag gick till företagshälsovården, och bad om en remiss.

Denna skickades och 2 år senare fick jag tid i Landskrona. Sen när jag väl var där tog den 7-8 veckor och sen var jag opad. Det gick fort när man väl kom till.

Lycka till!

får man fråga vad som hände sen för dig?=) all lycka till dig, vet inte hur det är att vara överviktig då jag inte är det själv men känner några bekanta som är det och det är tufft det dom har fått utstå och verkligen försökt gå ner men inte lyckats så hoppas du fr operationen!

#15

Det står helt stilla än, då jag inte fick ihop något bra brev. Och när jag pratade med vårdcentralen sa de mer eller mindre "Amen va? Operation? ICKE! Du ska banta som alla andra. Här är numret till en dietist".

Så jag har bara gett upp, liksom.

Men för en månad sen la jag av onödigt. Alltså vitt bröd, läsk, choklad, pringles (som jag var grovt beroende av) osv. Och jag har gått ner 5 kilo sen dess. Så det går framåt i alla fall :) Jag mår bättre.

16# okej vad bra, starkt av dig att sluta helt så med godsaker men fem kg är en bra bit på vägen. kanske det inte är så dålig ide att få prata med en dietist då?=)

#17

Jag har gått hos dietist tidigare i perioder, och det har inte hjälpt över huvud taget. 

Jag tackade nej i telefonen och gör detta på egen hand. Och det fungerar relativt ok än så länge.

"bara" 25 kilo kvar ;) (som om det ska gå. haha)

18# du kommer klara det, de kommer ta tid men tror absolut du kommer kunna klara de!

Följer dig här också!

Jag vill bara säga att oavsett utgången (op/inte op) så tror jag stenhårt på att du kommer att lyckas tids nog! Det verkar som om du är till fullo införstådd med att ett sjujäkla jobb ligger framför dig, och du verkar helt motiverad till en livsstilsförändring! Du verkar även vara fullt införstådd med vad en OP innebär, så du bör absolut få en om du snubblar omkull igen med bantandet!

Nu har jag ingen egen erfarenhet av dietist, men tyvärr är det ofta förlegad info de kör med enligt vad jag har fått höra av andras erfarenheter. Det är för mycket socker, lightprodukter och små mellisar - sånt som triggar! Det du är inne på nu är en bättre väg tror jag. Det var det enda som funkade för mig iallafall till slut.

Kom bara ihåg att sätta upp ett slutligt mål, annars kan det vara svårt att nöja sig när man väl har fått "blodad tand" och kommer till det där stadiet att "oj jisses, jag är ju typ… smal?" Den kicken är svår att stå emot!

#18 5 kilo på egen hand på en månad är ju helt fantastiskt! Glöm inte bort att det har tagit dig 14-15 år att dra på dig denna övervikt så det kommer att ta lite tid att bli av med den. Och om det tar lite tid så får huden en chans att hänga med också! *pepp pepp*