Jag opererades med GBP för lite över en månad sedan, jag äter allt numera, och mår aldrig dåligt. Jag har också varit helt komplikationsfri. Den enda effekten efteråt är att min laktosintolerans blivit betydligt värre, men det ska man räkna med, det är helt enkelt laktosfritt som gäller, och det går jättebra.

Det viktiga efteråt är att du lyssnar på kroppen och lär dig signalerna. Jag får "sur" utandningsluft om jag inte ätit på ett tag, då vet jag att jag måste ta något. Det här med att äta sakta är också ENORMT viktigt, för när du får i dig för mycket, vilket du stundvis kommer få, så mår du inte bra. Denna reaktion kan dock dröja en liten stund, så om näst sista tuggan knuffade dig över kanten så kommer sista tuggan gör det ännu värre. Känner du när du tuggar att magen sätter stopp, svälj inte för forms skull; spotta ut!

För att må bra och få en stadig viktnedgång så är det mycket viktigt att dricka vatten, ofta och mycket. Ta för vana att ha vattenflaska med dig, och drick så ofta du kan. Slarvar du med detta blir du trött, kissar sirap och stannar i vikten (stundvis åtminstone).

Tänk också på att det kommer gå väldigt, väldigt fort i början (första halvåret ungefär). Jag har gått ner 21 kg på 1½ månad nu, det rasar på som bara den! Mitt tips är att inte köpa kläder efter säg 10 kg, vänta några veckor till. :)

Hej igen!

Jag är snart 26 och opererades i september, har sedan dess tappat nästan 45 kg och är nu normalviktig.

Läs gärna i min blogg om min resa:

http://mystorygastricbypass.blogg.se/

Tveka inte att skriva PM om du undrar nåt eller bara vill bolla tankar :)

Kram

#1 Thursday Åh tack för ditt svar och för att du dela med dig av din positiva historia! :) och alla tips! Helt underbart att få! Sitter just nu på nålar och väntar på svar på remissen och hoppas på att bli godkänd!

#2 sarahbg Det låter helt fantastiskt! Hur lång tid tog det för dig mellan remiss och operation? Hur har du mått? :) kram

#3: Inga problem, det är ju därför vi är här. 👍

Det känns som det bästa jag gjort faktiskt, bara själva första nedgången nu känns nästan som att det är värt det. Och då kommer jag ju ändå gå ner betydligt mer, totalt sett.

Om du ligger över BMI-gränsen för operation och inte har några medicinska problem så bör du absolut godkännas. Tänk på att klinikerna vill göra denna operation, de vill ju naturligtvis att du ska må bättre. Var inte heller blyg med att framhäva eventuella besvär du haft på grund av din vikt, kan vara allt från knän till självkänsla osv. Sådan spelar också in i bedömningen! Men som sagt, de vill operera dig.

Jag skickade en Egenremiss till Ersta Sjukhus i Sthlm, fem månader senare var jag opererad. Det tog tre månader innan jag träffade kirurgen.

Jag har ett ganska bra tips till hur du ska göra direkt efter operationen, alltså när du ligger kvar på sjukhuset: Upp och rör på dig, hela tiden! Jag låg inlagd totalt 24h, från inskrivning till utskrivning. Mycket av detta var tack vare det faktum att jag hela natten, så fort jag vaknade, högg tag i droppställningen och tog en promenad runt hela avdelningen. Jag gick också på toaletten så fort jag gick upp, för det är jätteviktigt att den processen kommer igång igen (det kan vara mycket svårt att kissa direkt efter op). Ju mer du rör på dig, desto mer kommer tarmar och annat vakna till liv igen, och desto snabbare får du åka hem!

#5 Tack! Ja jag får tänka positivt! Första gången på länge jag träffa en läkare på VC som faktiskt förstod mig och lyssnade på mig! Toppen tips! Ge mig mer ge mig mer ;)

Skickade remiss i april 2013, första info-mötet 10 juni och sedan operation 23 september. Mitt sjukhus gör inte operationer på sommaren. Så ca 5 månader tog allt.

#7 sarahbg Ja men fem månader känns ändå lagom för då hinner man landa lite men det tar inte så lång tid så att man hinner bli galen av längtan! ;)

Om man gör en sleeve istället för en gbp så slipper man biverkningarna som kan komma av en gbp. Jag har gjort en sleeve och man får inga dumpningar, man behöver inte äta några tillskott förutom de första 6 månaderna och så finns det ingen risk för tarmvred. Det är en operationsform som tar över mer och mer.

#9 Jag har läst lite om sleeve och det låter bra men som jag förstått det så är den operationen inte lila prövad samt att landstinget inte betalar den. Då jag är student har jag inte råd att varken betala den själv eller ta lån. :) Men roligt att den operationen har fungerat så bra för dig! :)

#10: Jag har inte hört talas om något landsting som inte betalar för sleeve faktiskt, det kan dock finnas, men jag ser inga direkta skäl till varför de inte skulle göra det. I Stockholm betalar de för sleeve åtminstone.

Sleeve är en mycket vanlig operation, men vad som saknas är data långt tillbaka i tiden. Detta finns ju för GBP, eftersom den operationen gjort så pass länge, medans sleeve är en mycket nyare variant.

Själv kunde jag inte göra sleeve, då min övre magmun är lite trasig, vilket hade blivit betydligt värre med sleeve. Jag är dock jättenöjd med min GBP, tidigare klarade jag mig inte en dag utan Omeprazol, nu har jag varit utan i fem veckor. :)

Va roligt! Nej jag har fått för mig detta eftersom de enbart nämnt GBP som operations alternativ när jag varit hos min VC. Men det kan ju vara okunskap från deras håll! Man vet aldrig med min lokala VC. Jag är ändå ganska inställd på GBP eftersom det känns som en beprövad metod och eftersom det är så många som är så fruktansvärt nöjda. Även fast jag är medveten om att det finns dem som det gått riktigt illa för. Tack för alla tips och åsikter! :)

#12: GBP är ju den "alla" pratar om just för att det är den absolut vanligaste, den data som finns pekar dock på att sleeve är operationen som kommer att ta över tronen inom inte allt för lång tid.

Jag skulle faktiskt absolut rekommendera dig att överväga sleeve om du har den möjligheten. Sleeve är säkrare, det ger betydligt färre komplikationer, och du slipper riskera att må dåligt pga struntsaker i vardagen. Visst, statistiken tyder på att GBP är en anings mer effektivt i det långa loppet, men jag hade faktiskt lätt valt sleeve om jag kunnat!

Som sagt är jag dock nöjd ändå, jag mår jättebra, kan äta allt osv, men en sak som kommer som ett brev på posten med GBP är laktosintolerans. Det är en faktor som kan vara värd att väga in, är du inte redan intolerant så kan du räkna med en total omställning på den fronten.

#13 Okej! Ja det där med laktosintoleras har jag hört att några åkt på. Men det gör mig inte så mycket eftersom jag redan dricker laktosfritt och äter det eftersom det ofta har längre hållbarhetsdatum! :) Men jag får vänta på att bli kallad till läkare så får jag diskutera med han/hon där och då! :) Så får vi tillsammans komma fram till vad som är bäst för mig :) Tack för dina tankar och tips!

En insikt jag kommit till efter operationen, som jag misstänker kan vara väldigt nyttig att få till sig, är att precis ALLT man äter är en måltid.

Vad jag menar med det är att innan operationen fanns det som vi alla nog vet alltid plats för det där lilla extra, en bit tårta efter maten, lite chips sådär efter att man ätit, en kula glass efter att man varit på restaurang osv. Så är det dock INTE efter op.

En kula glass är en måltid, att äta en sådan efter att man redan har ätit är ungefär som att äta två julbord på raken. Prioritera mat, och alltid mat, resten kan det finnas tid för vid speciella tillfällen. Man lär sig fort hur mycket man kan äta på en måltid, och det där extra finns det helt enkelt inte plats för. Det är inte värt att dumpa som en galning i flera timmar för att man var sugen på en liiiten bit chokladtårta.

För mig har faktiskt suget efter allt "extra" försvunnit helt och hållet. Jag brukar ta en liten isglass på kvällen om jag är sugen på nåt, annars är det lättdryck som gäller. Om det är något operationen gjort för mig så är det att den har givit mig perspektiv. Jag inser nu precis hur illa jag ätit innan, i alla situationer har jag per automatik ätit det där extra tidigare, men det är som sagt helt borta nu.

Imorgon har jag min första uppföljning, jag har gått ner 24,3 kg än så länge, och det var väldigt längesedan jag mådde såhär bra.

Åhh vilkewn bra och målande beskrivning du gav!b Håller med om exakt allt! Jag äter ofta och allt är en måltid!

#15 Det låter som för mig en dröm, att inte orka äta mer än den mat man behöver! Väldigt målande beskrivning du skriver som jag tror att de flesta av oss kan känna igen oss i. ;D Min resa verkar dock aldrig ta start! Min remiss skickades för två veckor enligt VC och har ännu inte kommit fram. Jag ringde idag igen till Näl dit min remiss skulle blivit skickad. Men de hade ännu inte fått någon och fick även veta idag att det inte ens är dem som ska ha remissen utan alla remisser ska skickas till Sahlgrenska. Ringde då till min VC och berättade detta och hon i telefonen blev lite chockad över att dem skickat remissen fel men jag gav dem ADRESSEN som de skulle skicka remissen till och hon i telefenen gick direkt till sekreteraren som skickar remisser medan jag väntade i telefonen. Detta tyckte jag var lite pinsamt. Ska inte Läkarna ha koll på vart tusan de ska skicka remissen? Då jag inte är säker på att denna remiss ska komma fram inom en snar framtid så skickade jag idag iväg en Egenremiss till Sahlgrenska.. Lite nedtryckande att jag nu äntligen vågat gå till en VC för att få hjälp, får där upp hoppet om att faktiskt få hjälp och ändå få skicka en Egenremiss för att vara säker på att det kommer fram en remiss! Men nu hoppas jag verkligen på att min Egenremiss kommer fram och att den blir besvarad! :D

#17:

Att skicka en Egenremiss är en bra lösning, det gjorde jag också och det funkade jättebra, dock i Stockholm då.

Dina handlingar tyder ju dock på att du är redo och beredd att göra operationen, vilket är jättebra. Det största steget i processen är egentligen inte vad din vårdcentral, dietisterna eller kirurgen säger, utan det är att du bestämmer dig och inser vad du behöver göra för att må bra. Så det största hindret har du redan kommit över, bollen är i rullning nu.

#18 Ja det känns jätte skönt! Jag ringde nu för några dagar sedan och min Egenremiss har kommit fram (inte den från VC) och de trodde att jag skulle få komma på grupp information i Augusti! :D