Annons:
Etikett13-operationsberättelser
Läst 2679 ggr
[MalinJohn]
5/15/14, 3:48 PM

Remiss skickad, men många frågor!

Ja, då var beslutet tagit. Jag är trött på att vara fet. Trött på att folk kollar snett på mig så fort jag äter något som innehåller det minsta unset socker och trött på att se hur de tänkte "ska verkligen denna feta människa ha sådant?".. 

Har under hela mitt liv legat över normalvikt men det har blivit värre sedan jag bestämde mig för att gå ner i vikt och började jojo-banta. Ner 10 kg och upp 20 kg. Super jobbigt!

Så idag hade jag tid på min VC och fick träffa en läkare som först var VÄLDIGT skeptisk till min förfrågan för remiss. Men när jag förklarade vad jag gjort, hur jag kände och allt så mjuknade han och verkade förstå vilket sist jag satt i. Han skickade iväg en remiss till Näl. 

Någon som fått sin remiss skickad dig? Hur lång tid tar det innan de tar kontakt? 

Någon som opererats där? Hur var vården/personalen? 

Hoppas ni kan svara!

Annons:
sarahbg
5/16/14, 8:27 AM
#1

Hej och grattis till ditt beslut :)

Jag skrev en Egenremiss och skickade till olika sjukhus, blev opererad i Ljungby (15 mil hemifrån).

[MalinJohn]
5/16/14, 1:59 PM
#2

#sarahbg Ja okej, jag skickade ju remiss via VC så det kanske är annorlunda! Men känns skönt att ha i alla fall bett om hjälp! :)

MichelleLindh
8/20/14, 4:58 PM
#3

hur får man en remiss? Eller vad ska man säga? Ska man ringa vårdcentralen och vad ska man då säga i telefonen? Och om man vill göra egen remiss, skriver man det då i mailen och skickar till en läkare som jobbar på närmaste sjukhus? Jättetacksam för svar!

/ Michelle 

berthagenn
8/21/14, 9:42 AM
#4

Jag gick till min läkare med barndomsbilder och bilder ifrån hela mitt liv som fet. Ett tips.

MichelleLindh
8/21/14, 10:48 AM
#5

Jag har några bilder på facebook, men jag har i princip alltid vägrat att vara med på bild om någon annan tagit.

/ Michelle 

MichelleLindh
8/21/14, 10:49 AM
#6

Det spelar ingen roll om man har typ någon förälder eller i familjen som kan berätta också eller är bilder avgörande. Eftersom som sagt har jag varit ganska kameraskygg sen jag började gå upp i vikt.

/ Michelle 

Annons:
[MalinJohn]
8/25/14, 2:24 PM
#7

Jag hade inga bilder med mig utan berättade bara hur mitt liv sett ut och hur jag mått. Att jag alltid varit överviktig förutom vid 14-års åldern då jag svalt mig själv och så vidare. VC skickade då remiss. Men det tog så lång tid så jag skickade ju som sagt ändå en Egenremiss. Det funkade minst lika bra. Inga bilder i den heller utan bara min berättelse.

Davbjo
8/25/14, 2:32 PM
#8

Bilder har ju egentligen inget med en medicinsk bedömning att göra. Ligger man under BMI-gränsen blir det ingen operation, men tänk på att ligger man över så vill de i regel göra operationen. Friskare individer är billigare för samhället än sjuka.

Jag har inga bilder eller så med mig, allt var en process uppdelad i ett antal samtal bara. Inga konstigheter alls, bara att förklara situationen och sedan gå vidare i processen. Bilder skadar naturligtvis inte, har ni bilder kan ni naturligtvis ta med dem, men känn inte att det på något sätt är kört utan!

Kvackyou.se | Imsoevil.com | @davbjo | OmVardagsmat | Viktoperation
"A wise man can learn more from a foolish question than a fool can learn from a wise answer." - Bruce Lee

[MalinJohn]
8/26/14, 6:58 PM
#9

Nej jag håller med dig Thursday! 

Och skickar du en egen remiss så är det ända att sjukhuset kommer vilja ta blodprover men det fick jag tid för en vecka efter det att jag varit på gruppmötet. Och där var dem väldigt tydliga med just det, ligger du under BMI gränsen så måste du ha någon annan sjukdom för att de ska göra operationen. Annars är det BMI gränsen som gäller. :) Lycka till MichelleLindh!

Calcifer
8/28/14, 4:03 PM
#10

Kan flika in i att det där med att folk skulle tänka "ska fettot verkligen äta chips" brukar oftast sitta i ens eget huvud. Jag har själv genomgått en viktop och när jag var riktigt fet brukade jag "se" hur folk ryggade tillbaka och kollade på mig som om jag inte borde få finnas osv. Men i verkligheten så var det förvånansvärt få som ens tänkte på hur stor jag var. Inte för att det inte existerar sådana människor, för det gör det, men oftast är det bara en själv som tänker sådana tankar och projicerar det på andra.

Det är lite som att gå på gym som överviktig. Ofta tänker man att alla stirrar och tycker man inte har där att göra osv. Men sanningen är att de flesta har exakt samma nojor oavsett storlek, speciellt på gymmet. Man är för upptagen med att vara medveten om hur man själv ser ut för att kunna hålla koll på andra.

Med det sagt vill jag ändå påpeka att jag naturligtvis stöttar dig i ditt beslut att göra en op, jag har som sagt själv gjort en och det är det bästa beslut jag någonsin fattat. Men sådana tankar har nästan alla människor någon gång i sitt liv, är det inte vikt så är det att man anser att man har för stor näsa, ögon som sitter för tätt ihop, fula kläder, osv. Listan kan göras lång, tyvärr, för vi är alldeles för dåliga på att älska oss själva.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Upp till toppen
Annons: